Idag besöker vi inte längre webbplatser enbart via datorer, utan även mobiltelefoner och surfplattor. För att göra interaktionen på en webbplats användbar via flera olika plattformar blir det allt vanligare med responsiv anpassning. Denna utveckling ställer högre krav på den grafiska formgivaren som bör ha god kunskap om de plattformar som designen tillämpas på för att nå högsta möjliga användbarhet. En grafisk formgivare ska alltså förstå vad användbarhet innebär och hur denna kunskap ska tillämpas i designen. Kandidatarbetet undersöker vad som definierar användbarhet och vad grafisk design bidrar till i skapandet av Responsiva webbplatser.

Idag besöker vi inte längre webbplatser enbart via datorer, utan även mobiltelefoner och surfplattor. För att göra interaktionen på en webbplats användbar via flera olika plattformar blir det allt vanligare med responsiv anpassning. Denna utveckling ställer högre krav på den grafiska formgivaren som bör ha god kunskap om de plattformar som designen tillämpas på för att nå högsta möjliga användbarhet. En grafisk formgivare ska alltså förstå vad användbarhet innebär och hur denna kunskap ska tillämpas i designen. Kandidatarbetet undersöker vad som definierar användbarhet och vad grafisk design bidrar till i skapandet av Responsiva webbplatser. Utifrån litteraturstudier i samband med en produktion i form av en responsiv webbplats, presenterar vi i detta arbete våra metoder för hur den grafiska designen ska uppnå användbarhet oavsett plattform. ---- We no longer visit websites solely by using computers, but also mobile phones and tablets.

Denna uppsats redovisar en studie i hur en söktjänst på Internet kan kompletteras, antingen via en mobilapplikation eller genom en responsiv webbplats, för att underlätta användning via en smartphone. Fokus för undersökningen ligger på Riksarkivets söktjänst Nationell ArkivDatabas (NAD) som för tillfället inte är anpassad till mobila enheter. Vårt mål är även att undersöka hur inställningen ser ut för applikationer och Responsiva webbplatser bland användare samt hur dessa åsikter skiljer sig mellan olika användarmålgrupper.Tillsammans med information från tidigare forskning har en studie utförs för att undersöka för- och nackdelar mellan appar respektive Responsiva webbplatser. I våra undersökningar har vi valt att använda oss av två datainsamlingsmetoder: en kvantitativ webbenkät och semistrukturerade kvalitativa intervjuer, som komplement till varandra. Totalt nio intervjuer har gjorts med tre personer ur varje Riksarkivets huvudmålgrupper.

Idag kommer det hela tiden nya enheter, alla med olika egenskaper, med möjlighet att koppla upp mot internet. Därmed blir det allt svårare för webbdesigners att anpassa webbplatser för användarens behov och förutse i vilken kontext användaren brukar webbplatsen. Syftet med studien var att undersöka hur webbutvecklare kan implementera flexibilitet för webbplatser, för att webbplatsen ska passa de olika enheterna, genom responsiv webbdesign. Vidare undersöks också hur användare upplever en webbplats utvecklad med responsiv webbdesign.Studien omfattar utvecklingen av en prototyp som också har används som grund för användartestning och kvalitativa intervjuer. Användartestningen omfattade test på en webbplats utvecklad med fasta mått samt testning av den responsiva prototypen.

Vi anser att begreppet centrala webbplatser på ett tydligt sätt beskriver de webbplatser som utgör en beroendeställning i samhället. Men är dessa webbplatser utformade på ett sådant sätt att de når fram till alla potentiella användare, som har intresse av de tjänster som tillhandahålls? Genom att undersöka användbarheten på de största Internetbankerna i samhället, inom ramen av en fallstudie, så har vi skapat oss en bild av den komplexitet som råder på denna typ av centrala webbplatser, med tanke på de behov som måste uppfyllas. De slutsatser vi kan dra av undersökningen påvisar att det finns användbarhetsproblem som främst kan kopplas till den äldre generationen av användare, men att de centrala webbplatserna i överlag är användbara..

I takt med att användningen av smarta mobiler och handhållna enheter ökar, så ställs det idag helt andra krav på design och prestanda av webbplatser än för bara 5-6 år sedan. En webbplats visas idag från flera olika enheter och skärmstorlekar. Detta medför att en webbplats primärt utvecklad för en pc-skärm, troligtvis inte är så användbar när den visas från en mobil eller handhållen enhet.Den här rapporten i form av en fallstudie försöker svara på vilka delar av den mobila användbarhetstestningen som kan automatiseras. I rapporten beskrivs även olika teknikval och deras påverkan på en webbplats prestanda.Det visade sig baserat på denna fallstudie att vissa delar utav den mobila användbarheten går att utvärdera utan användare. Det finns delar som inte går att automatisera och måste utvärderas förhand.

Människan är en sällskaplig varelse. Att samtala är för henne en lika självklar handling som den vid närmare granskning är komplex. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt imänniskans sällskaplighet analysera ett organisatoriskt samtal.Den övergripande frågeställningen lyder: Hur kan organisatoriska samtal förstås medavseende på den socialt responsiva individen? De teoretiska perspektiven utgörs avsocialpsykologiska teorier vilka tar hänsyn till individens sociala behov. Johan Asplunds teori om den socialt responsiva individen är central.

I det här examensarbetet har jag undersökt vilka aspekter som behöver beaktas vid utformandetav en webbplats med responsiv design samt se hur användandet förändras utifrån de nyakontexter som den responsiva designen medför. Jag försöker besvara detta genom att själv tafram den responsiva utseendet för en publikationsdatabas på Skolverkets webbplats. Projektetkan delas upp i två huvudsakliga delar. Under den första delen har jag undersökt användandetav publikationsdatabasen genom att analysera data från Google Analytics samt genomföraintervjuer och utvärdering av desktopgränssnittet tillsammans med användare. Den andra delenfokuserade på att testa de responsiva designen i praktiken genom ett iterativt designarbete, däranvändarnas feedback samlades in via användbarhetstest av skisserna och prototyperna.Resultatet från studien visade att övergången till en responsiv design innebär att fokus måsteskiftas från att enbart förbättra användarupplevelsen i respektive enhet till att se den responsivadesignen för de olika gränssnitten som ett gemensamt användande.

I det här examensarbetet har jag undersökt vilka aspekter som behöver beaktas vid utformandetav en webbplats med responsiv design samt se hur användandet förändras utifrån de nyakontexter som den responsiva designen medför. Jag försöker besvara detta genom att själv tafram den responsiva utseendet för en publikationsdatabas på Skolverkets webbplats. Projektetkan delas upp i två huvudsakliga delar. Under den första delen har jag undersökt användandetav publikationsdatabasen genom att analysera data från Google Analytics samt genomföraintervjuer och utvärdering av desktopgränssnittet tillsammans med användare. Den andra delenfokuserade på att testa de responsiva designen i praktiken genom ett iterativt designarbete, däranvändarnas feedback samlades in via användbarhetstest av skisserna och prototyperna.Resultatet från studien visade att övergången till en responsiv design innebär att fokus måsteskiftas från att enbart förbättra användarupplevelsen i respektive enhet till att se den responsivadesignen för de olika gränssnitten som ett gemensamt användande.

En undersökning genomförd av Statskontoret, 2005, visar att webbanvändare har önskemål om att lättare hitta information på offentlig sektors webbplatser. Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur kommunala webbplatser kan förbättras så att användarna lättare kan hitta den information de söker. Enligt teorier hämtade från området för webbdesign och användbarhet påverkar aspekterna struktur, navigation, design samt text och etikettering möjligheten att hitta på webbplatser. En studie av nio kommunala webbplatser visar att de förevisade teorierna efterföljs i viss mån och i olika utsträckning av de olika kommunerna. Främst förekommer brister inom områdena struktur samt text och etikettering.

Idag ställs det allt högre krav på en webbplats än vad det gjordes för 10 år sedan. Det är idag viktigt att innehållet på en webbplats är tillgänglig för användarna. Denna studie är till för att belysa och skapa en förståelse för de problem som finns idag för att göra en webbplats tillgänglig i de olika webbläsarna som finns. För att hantera de problemen kommer vårt resultat som är förslag på riktlinjer kunna användas av personer som arbetar med webbdesign där behov av kunskapen saknas för att skapa tillgängliga webbplatser. För att ta reda på hur man bör arbeta för att gör webbplatser tillgängliga har vi först gjort en litteraturstudie för att sedan kunna genomföra en empiriskstudie i form av kvalitativa intervjuer.

Advertising in responsive websites is a quite new phenomenon and has therefore, previously not been a target for any mayor research. Todays society, where new technological innovations persistantly supersede others must be seen as a possible changer for how companies advertise to this society. This paper sheds light on many of the difficulties connected with advertising for responsive websites, but also possibilities and advices for the future. Through a litterature review and a focus group with respondents from a large communication agency in Umea?, insights, implications, solutions and thoughts both connected to specific websites but also around advertising for the future as a whole is presented.

Denna studie beskriver innebörden i begreppen användbarhet och Activity Theory, samt hur den senare kan användas för att stärka utvecklingen av användbara webbplatser. Studien är genomförd ur ett utvecklarperspektiv. Resultatet av studien visar att användbarhet är en egenskap som uppstår i användandet av en artefakt, detta pekar både teori och empiri på. Studien visar också att Activity Theory kan användas på flera sätt för att stärka utvecklingen av användbara webbplatser. Vi anser att de resultat vi kommit fram till i vår studie gäller inte bara för utveckling av webbplatser utan de gäller även utvecklingen av informationssystem och informationsteknologi i en vidare utsträckning..

Denna studie syftar till att utveckla tumregler för heuristisk utvärdering av typografi i responsiva gränssnitt. Genom att kombinera traditionella typografiska designprinciper med principer för responsiv webbdesign har tolv tumregler tagits fram. Dessa tumregler har i två heuristiska utvärderingar använts av grafiska designers och gränssnittsutvecklare. De båda grupperna har dessutom fått ge sin syn på upplevelsen av att använda tumreglerna. Tumreglernas förmåga att vägleda till hittade typografiska problem i två responsiva gränssnitt har analyserats och framförallt gränssnittsutvecklarnas resultat har varit i fokus, då målet varit att tumreglerna ska kunna fungera som ett verktyg för att skapa bättre design för gränssnittsutvecklare utan utbildning i ämnet.

Internet består av väldigt många webbplatser där både kvalitet och kvantitet varierar. Dagens webbplatser är ofta kompakta genom att de innehåller mycket länkar, information och grafik. Detta medför att sidorna blir röriga och ger för många synintryck för användaren. Det blir svårt för användaren att ta till sig informationen och att tyda budskapet. I detta arbete utreds hur en webbplats bör se ut för att vara så tydlig som möjligt gentemot användaren.